Är religion en mänsklig rättighet?

Jag hittade inlägget bland kommentarerna och tyckte att det hade en värdig plats här som blogginlägg

Utifrån en helt nyutkommen bok vars titel är: Är religon en mänsklig rättighet? Författare: Hans Ingvar Roth.

Här tas upp flera praktiska problem med kravet att av kvinnlig muslimska klädsel i form av slöja. Författaren menar att det finns en rad olika fall som kan ses som problematiska:

1. Bärandet av ett plagg/en symbol hos en deltagare (eller anställd) står i en entydig motsatsställning till verksamhetens övergripande målsättningar. Hur vore det till exempel om en person som är kristen råkar ha en arbetsuppgift inom en muslimsk organisation skyltar med sin kristna tros tillhörighet? Hur vore det om en tjänsteman på det moderata partihögkvarteret har den socialdemokratiska rosen i kavajen?

2. Användandet av symboler som inte står i någon liknande motsatsställning till verksamheten centrala mål (det är inte nödvändigtvis fråga om helt motstridiga budskap), med där bärandet av av symboler kan skapa förvirring och oklarhet som dubbla lojalitet. Vems intressen sätts egentligen först? Vilken attityd ska vi ha gentemot någon som som försöker utnyttja arbetsplatsen för att marknadsföra sina mer privata intressen – exempelvis den egna företagets verksamhet? Här menar Hans IR att företaget blir då inte varken neutralt religiöst och samhällsgrupp neutralt. Intrycket kan då bli att något som ska vara gruppneutralt eller religionsneutralt i själva verket styrs av en viss grupps intressegrupp.

3. Vi kan tänka oss fall där symbolerna eller klädesplaggen inverkar negativt på själva utförandet av arbetsuppgifterna. Man kan helt enkelt inte utföra arbetsuppgifter på ett lika bra sätt som i de fall då man inte har symbolen/klädesplagget, eller så utsätter man sig själv i fara om man vidhåller att fortsätta med sedvänjan inom arbetet. Till exempel en muslimska kvinna klädd i niqab eller bruka ska arbeta som skolpsykolog där just kommunikationen via ansiktsintryck kan ses speciellt viktig.

Min personliga åsikt är att man måste skilja mellan det ”privata” och det ”offentliga”. En religiositet tillhör det ”privata” för att Sverige är ett sekulärt samhälle. Att kräva att använda sig av olika former av religiösa symboler eller/och klädesplagg i offentliga sammanhang är att är att hävda att individen inte respekterar det sekulära samhällets grundläggande värderingar och moral samt att inte respektera att det svenska ursprungsbefolkningen faktiskt valde att separera religion och stat. Valde bort att vara underkastade påtvingade religiöst samhälle.

Det är då inte heller islamofobiskt att ställa krav att muslimen måste respektera att arbetsplatsen ska vara religiöst neutralt såväl i sin marknadsföring som i utförandet av arbetsuppgifter.

Annonser
Lämna en kommentar

3 kommentarer

  1. SM811

     /  2012/05/14

    Bra skrivet och slutklämmen strålande.

    Svara
  2. Riccardo

     /  2012/05/14

    Instämmer faktiskt helt och hållet.

    Svara
  3. Crusader

     /  2012/05/16

    Instämmer även jag!!

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: